Utställningsdags och Lyra skäller ut ungefär hela lokalen.

Ja, som några av er redan vet så ställdes inte Lyra i morse.
Våran anmälan hade blivit bortglömd, igen!
Vi för med nya krafter och tag en annan dag.
Husse, jag, Tiiu och fröken fräken var ändå i Modeha bollhall idag för att heja på några vänner som skulle ställa.
Vi kom inte ens in till parkeringen förrän Lyra började att kolla sig runt efter hundar att skälla ut.
Hon kommer att bli en polis utan dess like när hon växer upp, det är jag säker på.
Hon skällde som aldrig förr, hela vägen in och väl inne så hade jag äntligen lyckats få ner handen i fickan
och rotade upp en hel hand full med godis.
Jag stoppade ner den framför nosen på henne och då blev hon tyst men hon fick ändå några utbrott.
Varför hon gör det kan jag inte riktigt förklara, jag vet inte.
Något äger att hon är lite blyg helt enkelt, men att det var en perfekt träning för henne.
Tiiu gick glatt runt med svansen likt en fana över ryggen och hälsade på allt och alla.
Han såg potentiella partners i varenda en, oberoende av kön, sexualitet eller annat, han älskade dem alla.
Han älskar uppmärksamheten, kärleken och gemenskapen.
En riktig liten showare!
Nu ska vi gå och sova hela familjen för nu har matte hjälpt husse med pappersarbete och är riktigt trött i huvudet!

Ett besök hos mormor och morfar och Tiius tass är bättre.

Ja, igår lunchade jag och Sebastian tillsammans och åkte till hans mormor och morfar och blev bjudna på delikat fisk, sås och potatis och fick efter det lite kräm och glass.
Allt smakade jättebra och vi blev båda väldigt mätta och glada.
Hundarna låg i bilen en stund för att det inte skulle bli kaos inne med Lyra i huset.
–  Inte ska dem väl ligga i bilen och frysa, ta med dem in en stund, sa Sebastians mormor och var förväntansfull inför att få träffa våra kära hundar.
– Oj, hur ska det här gå, viskade jag för mig själv och såg i mitt sjätte sinne hur Lyra gick bärsärkagång på allt inne i deras hem.
Jag såg framför mig hur hon rev ner saker, slet och drog i mattor, bajsade och kissade inne och var… Lyra.
Men tji fick jag som trodde det värsta om mattes och husses allra finaste diamant.
Både hon och Tiiu gick stillsamt in och hälsade glatt på det äldre paret och var glada över att råkas.
Efter det gick dem i samlad trupp och lade sig på en matta lite längre bort och lät oss äta våran efterrätt ifred.
Gud vad stolt jag var sen, nu behöver jag aldrig mer oroa mig över att de inte ska kunna bete si, för det kan dem visst.

Tiius sår har nästan läkt helt och han haltar inte alls längre, inte ens när han blir både kall och blöt 🙂
Hundarna har förresten fått ett nytt smeknamn med och det är av en kär vän som tycker att de behöver dricka grädde och gå upp i vikt, därav Gräddhundarna!

Igår var vi och tränade agility igen och denna gången fattade han vinken precis.
Han flög som en fågel över alla hindren och det var inte alls lika mycket missförstånd denna gången 🙂
Lyra skötte sig också och fick denna gången prova att skutta ett litet hinder 🙂

Underbara, vackra och fina lilla Lyra!

Ja så skulle jag verkligen sammanfatta henne.
Igår när jag stod och lagade mat så hör jag ett oroväckande ” pyssel ”, kan man säga så?
Ni vet när valparna pysslar lite väl intensivt och verkligen är uppe i något som de donar med.
Jag känner Lyra bättre än Lyra själv, faktiskt så jag bestämde mig för att kolla efter så att hon inte pysslade med något farligt eller hade ätit något olämligt.
Det som mötte mitt öga var socker.. över mer än halva golvet..
Vart har hon fått tag i sockret någotstans?
Och det roliga är att ingen vet men socker är det och varken jag eller Sebastian visste att vi faktiskt hade socker.

En annan rolig sak som hände i förrgår när vi åkte bil.
Jag packade in mig och hundarna i bilen.
Hundarna i bagaget och mig i framsätet för att manövrera bilen.
Jag och Sebbe har nyligen blivit kaninägare och vi förvarade hans tunnel i bilen för att jag inte tidigare har tänkt på att den kanske inte egentligen får plats i bilen.
Tunneln är liten och är av den modellen man kan köpa billigt på ikea.
Jag hör plötsligt hur det börjar att prassla bakom mig och höjer förvånat på ena ögonbrynet.
När jag kollar i backspegeln så ser jag Lyra?
Hon har parkerat arslet i ena hålet på tunneln och sitter och lutar huvudet på axelstödet på sätet som värsta glidaren.
När jag kollar på henne så börjar jag att fnittra hysteriskt och hon lättar på ena ögat och undrar var tusan det är som stör.
Hon är allt knäpp den där lilla flygmyran.

Morgonrutiner!

Klockan hemma hos oss ringer ungefär vid tjugo i 6 på morgonen.
Då börjar vi dagen med att gosa och vrida och vända på oss i förhoppning om att den ska sluta ringa, det gör den aldrig!
Istället kliver vi upp, släpper ut hundarna och klär oss för en heldag på jobben.
Först ut är alltid Tiiu, han sitter upp i sängen och är piggare än piggast när husse säger god morgon.
Han välkomnar alltid dagen med öppna armar och är alltid med på vad vi än ska göra.
Lyra däremot..
Hon ligger kvar extra länge i sängen, försover sig och i morse när husse lyfte henne ur sängen och gick ner för trappen för att släppa ut även henne, ja då vänder Lyra, mitt i trappen och
smyger tillbaka till sängen och lägger sig för att sova någon timme extra.
Icke sa husse, det här hinner vi inte med.
När hon väl hade gjort sina morgonbehov så öppnade husse dörren in till bilen och för första gången så hoppar Lyra in själv utan att först ränna fem varv runt huset för att sedan komma.
Hon var riktigt trött i morse.